country roads

mitt fönster blickar bakåt i tiden och jag njuter en precis lagom varm kaffekopp med en skärva 70% choklad med pistageflagor.
den fysiska bilden utanför glaset är nakna, brungrå grenar mot en gråvit himmel och grå hus.
den mentala bilden bortanför glaset sträcker sig till en tid, jag saknar den, som jag aldrig sett. jag känner den i mig men det var före jag fanns till.
john denver pratar i bakgrunden och jag tänker att även om 70-talet var början på förfallet eller frigörelsen, beroende på hur man ser på saken, så var det så oskuldsfullt.
rösten av den döde mannen är så len och hövlig, lika lent som hans hår ser ut att vara.
hans stämma blir stämman från den förgångna tiden som jag aldrig sett, men ändå minns.